Påsken är slut. New York nästa!

 Österbottniskt!


 Moa-hjärtat!




 En katt just före hon får sina tassar tvättade!

Vilken skön påskhelg det har varit! Vädret kan inte bli bättre - tänk om det här är den enda sommaren vi får? Man vet aldrig.

Vi har haft en hel del besök i helgen, dessutom hunnit ta det lugnt och idag har tiden gått till packning inför resan imorgon. Det är praktiskt med en långhelg före man åker på semester.

Emmelie och Jonas var över en sväng från Stockholm med Moa. Kul att se hur hon hade ändrats sen jag såg henne sist. Nu går hon snart utan problem vart som helst. Samsam gjorde succé också - väääldigt spännande med en kissekatt.
Katten som förövrigt kan kalla sig Sotis efter att hon hoppade upp i skorstenen imorse. Suck. Nu har också det svarta smetat ut sig så hon är inte vit någonstans utan nu mera grå och ljusare grå.

Jag ska just dra iväg på sista taekwondo-passet innan resan. Jag har packningen ganska under kontroll. Imorgon bär det av! Tar med min lilla dator så förhoppningsvis blir det uppdateringar här under veckan.

Bye bye!







om att springa i fint väder och att hitta en gaffel


Det blev en morgonlänk idag. I det här underbara vädret. Doft av vår och bara fågelkvitter i luften. Knappt någon trafik, inga moln och ingen vind. Man kunde ju tro att det är upplägget för en riktigt bra löptur. Vädret var fint - men min form var inte. Pust och stånk vad tungt det var. 3,5 kilometer sprang jag och sen gick jag de sista 100 metrarna. Passade också på att fota en svan och peta på iPoden emellanåt för små fuskpauser när det blev jobbigt. Sjukt nöjd är jag ändå att kom mig ut.

Kom på att jag skulle rensa golvbrunnen i duschen just före jag skulle hoppa in också. Men det är ju superäckligt så när jag skulle sätta igång så kom jag på att jag behövde verktyg. Så jag sprang på naken i huset med diskhandskar på och hoppades verkligen att ingen oväntad gäst skulle kika in. Lägg till att jag också lät: "uääck! fy ääääh!" när jag plockade upp geggigt gammalt hår OCH en gaffel(!?) ur golvbrunnen. En syn som heter duga! Hur länge gaffeln har varit där utan att nån märkt.. man måste älska gamla hus.

Tja - det var min morgon! Nu inväntar jag syrran och hennes familj! De borde vara på Rosella nu på väg från Kapellskär. 

vad säger du åt dig själv?














Kim kör ibland kickboxningsträning åt en liten grupp. Oftast två grymma tjejer men även andra brukar droppa in emellanåt. Det är fritt fram för vem som helst att va med och jag tänker också försöka mig på det efter New York resan. Imorse när de körde sin kickboxning i bergsskyddet höll jag mig för mig själv. Värmde upp med yoga - solhälsningar och sen lite poser som jag är dålig på och så förstås lite handstående och skorpion-poser.
Tänkte ännu en gång på hur otroligt det är att jag gör sånt här. Att jag kan stå på huvudet eller händer. Halva livet har jag lagt stämpel på att sånt där kan inte jag. Fuck that! Vi älskar att lägga etiketter på oss själva. Lägger vi inte dom själv så är det nån annan som har hittat på det. Jag kan bli fruktansvärd irriterad när folk berättar hur jag är. När folk vet hur jag ska reagera i en situation eller hur jag kommer att bete mig. De har ofta rätt (det är väl därför jag blir arg) men varför har de rätt undrar jag? För att jag  har lyssnat för mycket på vad andra säger att jag är eller för att jag själv har bestämt att såhär är jag.

Att försöka jobba bort alla negativa etiketter man har lagt på sig själv är en bra idé tycker jag. Känner ni igen dom här:

"Neej, jag är ju 40 år - gammal tant. Det där kan inte jag syssla med"
"Nej, jag är så stel - det där kan inte jag göra"
"Nej, sånt där är jag emot - jag stannar hemma (och surar)"


Alla ursäkter vi hittar på. Varför? För att vi är rädda. Rädda för vad exakt? Att vi mittiallt ska lära oss något nytt- uppleva något häftigt? Tänk om vi istället tänkte:

"Ja, jag är ju bara 40! Ungaste människan! Klart att jag ska testa det där!"
"Ja! Jag ska bli vig"
"Ja, det där brukar jag inte göra - men vi testar"

Den där inre rösten vi har. Som vi lyssnar alldeles för mycket på. Vad vi måste jobba på är att svara tillbaka och ifrågasätt. Har den här rösten något vettigt att komma med eller vet den ingenting? Görs det en inre dialog eller är det envägskommunikation?

Sen på tal om att möta sin rädsla. Bilden ovan är från imorse. Jag har varit livrädd att lyfta benet från bryggpositionen. Idag tänkte jag - vad är jag rädd för. Vad är det värsta som kan hända. Sen bara WOW! Nu önskar jag ju att benet skulle komma högra upp - men det får vi ta en annan dag.

Glad påsk på er! Puss!

Vardagslyxen

Mina måndagar har blivit mycket bättre sen jag började gå på morgonyoga före jobbet. Det är en av mina favoritstunder i veckan - jag nästan längtar till måndagmorgon nuförtiden.
 Jag och Tabita (som är yogainstruktören på passet) diskuterade det här med vardagslyx efter passet imorse. Hur man kan ändra sin åsikt om att en dag är värst till att man längtar bara för att man får in en sak man gillar just den dagen. Som att gå och träna och sen ta en varm dusch med bastu på det. Och kanske ett extra gott mellanmål eller en fet kopp kaffe på det. Alla har oftast en dag som är dendär trista dagen. Jag har länge varit oförtjust i tisdagar. Så idag funderar jag på hur jag ska få till en vardagslyxig rutin på tisdagar som gör att jag längtar dit också? jag har inte hittat nåt bra svar ännu - men vetja jag ska komma på det.

 Vardagslyx är också ett besök till frisören. Fast i mitt fall är det mer halvårslyx. Julia på Hair by Julia klippte några cm av mitt långa svall i lördags. Fast det inte blev någon märkvärdig ändring den här gången så är det lika skönt att bli ompysslad för det.



En liten kettlebell-cirkel



Jag kom mig ut på en liten löprunda. 2 kilometer - inte så långt men med tanke på att jag egentligen inte alls var på humör så var det tillräckligt.
Stegade ner till hemmagymmet sen och körde en liten cirkelträning med en 12 kilos kettlebell. I 10 minuter så många varv som möjligt av:

1. 5 stycken kettlebell-svingar
2. 3 clean med höger
3. 3 clean med vänster
4. 3 goblet squat

Jag hade bra fart första 5 minutrarna men andra halvan blev det lite mesfart. 14 varv kom jag upp sammanlagt.


Stockholm halvmaraton






























Selfie från förra sommaren efter en lyckad löprunda 

Just det! Jag har ju anmält mig till Stockholm halvmaraton. Ska springa det med min kära svåger. Det blir istället för att springa Lidingöloppet (15 km) igen. Det är lite längre men mindre backigt så jag gissar att utmaningen är ungefär lika. Spännande ska det bli. Jag föreställer mig sommaren full av perfekta löprundor (haha). Meen för att komma dit så måste man få en start och  det är lite småjobbigt.

Jag har hela morgonen gått runt och peppat för dagens träning. Jag borde ut på en liten löprunda för jag har satt upp ett mål att springa en gång i veckan nu i april (mjukstart you know). Eftersom jag inte sprungit något hittills den här veckan och det är söndag börjar det närma sig deadline. Nåja, så jobbar jag ofta så jag är inte förvånad. hehe.
MEN istället för att bara snöra på mig skorna och ta mig ut på en jätteskön länk så har jag druckit kaffe och sett på nyhetsmorgon och funderat vad jag ska träna. Styrketräning eller kanske yoga? eller jag borde nog springa. Men springa och styrketräna? Det är en riktig söndagsverkstad här alltså. Mycket planering och inget blir gjort. Karaktären är på semester.

Det känns som att man står och ska våga hoppa från 5 meters plankan. Nu, nej nu hoppar jag! Nu, nej nu springer jag!


Och vad exakt är jag rädd för? Hög puls??

a sword fighter























































Såhär  ser en av alla flera hundra bilder Tessi och jag tog imorse. Kvart före åtta plockade hon upp mig och vi körde ut till Bomarsund. Ett perfekt ställe för häftiga bilder!
Jag hade med mig två av Kims två prydnassvärd och vi lekte loss i över en timme. Det var vackert väder - men kallt. Frosten i gräset gjorde att mina stackars mocka-skor blev våta ganska snabbt. Men skam den som ger sig!
Jag och Tessi blir klokare varje gång vad som funkar och inte. Vilka kläder som behövs om man vill ha en viss effekt osv. Det är mycket som kan göra skillnad. Exempelvis hade Tessi en svart tunn kofta som gav riktigt fin effekt när vinden blåste - bilderna fick en annan sorts dramatik i sig.

Ja, som vanligt var vi supernöjda efteråt. Nu sitter jag bara och väntar att Tessi ska slänga upp ännu flera bilder på nätet.

foton från ett annat photoshoot



Senast jag och Tessi tog oss ut på ett foto-äventyr blev slutresultatet såhär. En sketen halvdimmig höstmorgon med 15 minuter riktigt bra ljus. Jag hade på mig en superhärlig klänning från en HM conscious kollektion (de är ju aktuella med en ny den här veckan). Jättehärlig klänning men alldeles för stor för mig. Tyvärr. Vi hade spänt upp den i ryggen med klämmor.

Imorgon blir det tidig väckning för då ska vi ut igen. Va kul det ska bli!!! Jag har letat upp två av Kims prydnadssvärd som vi ska ha att leka med. Alltid lika spännande att se vad det blir av det! Kanske det blir nåt ninjafoto.. eller piratfoton? Argh!


med inspiration från Paolos mat


Före jag åkte hem till mamma och pappa förra helgen köpte jag ett nummer av "Paolos mat" åt mamma. Det är en tidning som Paolo Roberto ger ut via Aftonbladet. Det var en snygg tidning där de lagt upp recepten bra och tydligt. Bara italienska recept! Eftersom jag blev helt såld på Paolos pasta som han säljer på ICA i Sverige förstod jag att han kan sin italienska mat.

Det är kul att göra mat tillsammans med andra som är intresserade och mamma är ju bäst förstås. Vi hann faktiskt testa 3 recept på den korta tid jag var uppe och hälsade på. Jag hann dessutom kocka till ett recept hos Tommy och Josephine också när jag var där på besök - hann aldrig smaka det själv dock. Hörde sen att det nog fick godkänt. Det receptet jag gillade mest gjorde jag en ny tappning på igår..

Originalreceptet finns i tidningen Paolos mat som finns ute nu. Här kommer den version jag gjorde senast:

Först tog jag två auberginier och skar dom i relativt små kuber. Lade som på ett lutande skärbräde och lade salt över så den beska smaken skulle drivas ut. Här gjorde jag misstaget att inte ha det att dra så länge. Minst 35 minuter tycker jag de ska få dra.

Jag stekte upp en gul lök (i stora klyftor) och en vitlöksklyfta i olivolja. Hällde sen i och kokade
500 gram passerade tomater och tre stjälkar basilika tillsammans med löken. En bra stund (25 minuter ungefär). När såsen är klar silade jag bort löken och basilikan så det var bara såsen kvar.

Kokade upp pasta. Två minuter kortare än vad koktiden på förpackningen sa att man skulle ha.

Aberginierna ska egentligen stekas med en chilifrukt (som man sen tar bort när auberginierna är brynta) men jag hade ingen hemma så jag stekte dom i lite chipotle-pasta istället. I en stor rymlig stekpanna. När de var brynta så hällde jag på tomatsåsen och sist pastan.

Därefter delade jag ut hela blandningen på folieark (5 stycken räckte det till). Före jag knöt ihop folien lade jag i hackad basilika, kosenlaskijaost och salamistrimlor. In i ugnen på 220 grader och 10 minuter.

När jag och mamma gjorde vårt första försök blev det riktigt gott. Då toppade vi pastablandningen med basilika och en bergsost från Rainbow som var väldigt smakrik. Den version jag hade på bilden innehöll egentligen för lite ost så därför lade jag med salami för smakens skull. I originalreceptet tipsas det om västerbottenost.

Hoppas ni förstod nåt av det där. Det roliga med det här är idén med folieknyten där man kan blanda lite vad som helst tycker jag. Jag tänker fortsätta utforska!


En glaskupa från HM





Jag har drömt om en glaskupa länge nu. En relativt onödig inredningspryl som jag inte har lust att slänga många slantar över. Som tur så kommer HM till räddning. HM home förresten - sjukt mycket fint de har därifrån i vår. Skulle lätt kunna köpa hem allt. Visst är den söt? Jag är medveten om att jag inte har bort dendär vita lappen -men den satt som sten så jag måste ta till tuffare metoder.

Kom hem från ett bodycombatpass just - inte mitt livs bästa precis - men alla överlevde! Fick en liten koreo-blackout i min favoritlåt, den jag gillar mest och tyckte jag kunde bäst. Är inte det typiskt då. Nå, sånt händer. Jag har ett pass igen på lördag och då blir det revansch! 

Stay tuned! Nästa inlägg blir om MAT!



New York






Ja, det är dags igen! Vi har bokat och om prick två veckor bär det av! Dags att fylla på taggen "New York". Mot en av mina favoritstäder New York. Jaa!! Äntligen! har inte rest längre än till Österbotten sen jag var till NY sist 2012 - det är ungefär 100 år sen om jag räknar lite snabbt.

Den här gången blir det också mera taekwondo-inspirerat. Inte bara Kim som ska hälsa på Mariehamns taekwondoklubbs stormästare Richard Chun utan även jag och Jane (som också ska med) ska få träffa och träna för honom. Nervigt värre!

Bilderna är tagna från förra gången vi var dit. Ungefär samma tid - i början på Maj. Minns att det var svinkallt mellan varven så med tanke på att de har haft mer snö än vi den här vintern så ska varmare kläder med den här gången.

Nån som har nåt häftigt New York-tips? Nån bra restaurang, nån cool utställning jag inte får missa, nån butik med jättefina saker som kostar nästan gratis? Det är bara at go wild i kommentarsfältet!

älskade Carmen vad vi saknar dig



Det har gått en tid sen sista inlägget. Det har hänt massor sen det. Dåliga och roliga saker. Jag har både skrattat och gråtit mest i år hittills. Först kom gråten och sorgen när mamma och pappas  hund Carmen blev överkörd och samtidigt försvann lusten att ens ha något med sociala medier att göra. Djuren, de är så lätta att älska gränslöst och när de tas bort från en alltför tidigt och så plötsligt - när inte ens valpigheten försvunnit ännu så brister hjärtat. Allt man gör är att man önskar att det inte hade hänt och vad man än gör så går det inte att få det ogjort. Älskade älskade Carmen...


 ...




...sen kom lusten så småningom tillbaka att bry sig om något överhuvudtaget och då har tiden inte funnits. Fullt schema med träningsläger (jag höll och planerade mitt första) i Åbo och resa hem till familjen i Österbotten.

Det är alltid jobbigt att veta var man ska börja när man inte bloggat på länge och sen har massa saker hänt. Så istället för att börja tugga på elefanten så börjar vi på ny kula tycker jag.

Det känns som att det är en nystart på gång. Som symbol för det får väl styrketräningspasset jag just gjorde stå för. Lite marklyft, chins och bicepscurl typ. Orkade faktiskt göra nån sorts form av chins fast jag inte gjort nåt sånt på länge. Det tar länge att lära kroppen ibland - men som tur glömmer den inte så snabbt heller.

Så, det var det. Tårnarna rinner igen.





En överraskningsfest!

Att fylla 40 kan vara riktigt kalas! Tessi - min kollega och egna lilla hovfotograf - fyllde jämt i början på den här månaden. Hon trodde att hon inte skulle ha nån större fest. Vi bevisade henne fel i fredags. Hennes sambo hade kokat ihop en rejäl överraskningsfest på Indigo och Kino tillsammans med en annan som också överraskade sin kvinna på hennes 50 års dag. Två överraskningsfester i en och allt gick enligt plan! Vi dansade och hade roligt hela kvällen och halva natten! Tack för femtioelfte gången!

 Det var sjukt spännande att vänta på överraskningsoffret. Gästerna lugnade sig med skumppa! Gött!

Överraskad!! Tror Tessi var lite rörd - eller så hade hon fått nåt skräp i ögat. :)

Bästa med sånahär fester att man får umgås med trevliga fina människor som man inte träffat tidigare!  (inte andra Jenny då - men hon är alltid en frisk fläkt)


Jag! I en ny topp från H&M sådär dagen till ära.

 Rave!

 Födelsedagsbarnets skor (i mitten) är från Minna Parikka. Finfina.

Tessi fick massa videogram från folk som inte kunde närvara på hennes fest pga förhinder. Som typ landskapsregeringen, hela europa och Lill Lindfors för att nämna några.


Lev varje dag som att den var din sista

Den meningen: "Lev varje dag som att den var din sista". Kan ge vem som helst prestationsångest eller vad säger ni? Jag fick allergiska utslag när jag såg en inspirationsbild på instagram  med det budskapet efter en dag när jag varit på jobb och sen sett på teve. Inget annat. Ett praktexempel på en dag jag kommer att glömma direkt.

Är det ok att ha såna dagar? JO! Fan ta det budskapet tänkte jag. Alla dagar kan inte vara dom mest spektakulära "jag finner mig själv"-dagar. Mellanmjölken och lagom måste få existera också. Ingen ska säga åt mig att jag inte får spendera hela kvällen i soffan framför teven om det är det jag vill.

Sen lugnade jag ner mig och tänkte lite till. Kom på att man kan ju förgylla sin mellanmjölksdag med små saker som håller en på lite bättre humör. Det är kanske det budskapet vill säga. Att fylla den med saker som ger dagen mervärde även om kanske inte nya fina minnen skapas. Som att kramas lite, pussa på sambon, lyssna på världens bästa låt, ät en god efterrätt efter middagen, skratta lite och bara njuta av att idag ska du inte göra något vettigt överhuvudtaget. Känn kraften av att vara rebellisk mot alla  måsten. Var ett bad ass! På ett mesigt vis. Ha!


Vårljuset och yogautmaningen





Det slog ner en liten energiblixt imorse när vårljuset tittade in. Jag fick en dos ny livsglädje som jag saknat den senaste tiden. Ljuset! Måste snart dra igång nån vårlänk snart. Eller tänka på det - så kanske det blir av i april.. eller nåt.

Något av det jag älskar mest med vårt hus är hur kvällsljuset kommer in.Jag minns när vi höll på renoverade och jag peppade mig själv med att tänka att sen, sen får jag sitta här i mitt hus och njuta av att det här ljuset lyser upp mina möbler istället för renoveringsatteraljer.
 Ikväll var det helt otroligt - det brann nästan på väggen. Kvällssolen har total access in i vår matsal och till och med in i köket. Njut!

Ni som hänger på instagram vet att jag är med i en yoga-utmaning den här månaden. Det är otroligt nötigt med 30 dagars utmaningar - jag veet! Men jag tyckte den här var passande. Jag vill försöka få in yoga i mitt liv och vad är då bättre än att köra en utmaning där man gör en ny pose varje dag. Ibland hinner jag inte mycket mer än testa den när fotot tas - men jag försöker verkligen få in en yogastund per dag. Jag tycker också att jag blir rörligare - så i onödan är det inte.

Nu ska jag dra iväg på taekwondoträning. Det är ju det måndagskvällar är till för! Vårpussar på er! :)