Jag funderade här om dagen kring hur vi människor (vuxna speciellt) förväntar oss att vi ska kunna saker direkt vi prövar något nytt.
Du börjar tillexempel träna kampsport och ska göra din första spark på träningen. Du ursäktar dig lite skamset åt instruktören med ord som "ja, jag är ju inte så bra på det här..." . Ingen reflektion i att instruktören vet det här och förväntar sig verkligen inte att du ska kunna eftersom du är på en kurs för nybörjare.
Att lära sig något nytt i träningsammanhang, det behöver inte vara kampsport utan vad som helst (dans, skidåkning, styrketräning), är som att lära kroppen ett nytt språk.
Går du in på din första franska-lektion och förväntar dig att du ska kunna franska redan? Nä, knappast. Däremot förväntar du dig ofta att du ska kunna göra en rörelse du aldrig tidigare prövat på. Eller gjort sällan.
Samma regler gäller sedan vidare också.
- * Gör du dina läxor och är på lektionerna lär du snabbt det nya språket/rörelserna. Skolkar du eller glömmer att göra dina läxor så går du inte framåt eller kanske till och med glömmer allt.
- Repetition är nödvändigt.
- * Det är klokast att bygga bra grund med basrörelser - att börja med alltför avancerade gymrörelser före du har basrörelser under kontroll är som att bygga krångliga grammatikmeningar innan du ens kan säga "Hej, jag har en katt" på franska.
ja, sånt där funderar jag på då när jag cyklar hem från jobbet. :)
Puss på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar