Sköldkörteln forts...

En uppdatering på sköldkörtel-historien tycker jag är på plats!

Det som hänt sen jag skrev sist, är att jag hamnade till endokrin-mottagningen och där har det då fastställts att jag har autoimmun tyreoidit eller Hashimotos sjukdom som det också heter. Kort förklarat vad som händer i min kropp är att det bildas antikroppar som attackerar sköldkörteln. Sköldkörtelvävnaden bryts ner av immunförsvaret och funktionen i sköldkörteln minskar.

 Det varjobbigt att ta in i början. Redan att höra orden "du har en sjukdom" kändes ju  osexigt.  Det är ju STOR skillnad på att vara sjuk och att ha en sjukdom. Det finns inget botemedel utan jag kommer att få äta thyroxin resten av livet för att hjälpa sköldkörteln.

I fortsättningen blir det sen att göra årliga kontroller för att kolla att dosen är rätt. Vi har ännu inte fastställt dosen för mig så jag går på regelbundna kontroller. Däremot är jag glad att thyroxinet har hjälpt. Om man jämför hur jag kände mig i vintras jämfört med idag så är det stor skillnad. Jag känner nu igen mig själv igen! Den Jenny som jag vill vara och är i grund och botten är väldigt lätt till sinnes och sitter inte och grubblar över småsaker. Hon har bra självkänsla och trivs bra i eget sällskap och gör sig själv sällan till ett offer för situationer. Den Jenny jag var i vintras hade låg självkänsla, satt för ofta och analyserade vad andra tyckte, kände sig ensam och tyckte ofta synd om sig själv och grät så fort någon frågade på rikigt hur jag mådde.


Så för att summera allt: min hypotyreos var inte temporär som jag hoppades, men samtidigt så mår jag bättre än på mycket länge. Det här har också givit mig en väldigt stor motivation att se över hälsan lite mera. Men mer om det en annan gång!

foto blick.ax