Hittade bloggen "Pain de Martin" via bloggkommentatorerna. Eftersom jag känner en del brödbaks-intresserade kanske de finner den här bloggen intressant. Martin tycker om att baka bröd och bloggar förstås om det och delar med sig av recept.
.. kan ge bra träningsmotivation idag. Kom just hem från gymmet. Har kört ett pass switching och jag trodde att jag skulle svimma emellanåt. Jag tog i så byxorna nästan sprack, kan man säga. Cirkelträning är prima träning. Vi körde tre varv på switchingmaskinerna och började med ett varv på bara 30 sekunder/maskin. Sen två följande körde vi en minut per maskin. Det är roligt hur man lurar sig själv. Första varvet tycker man att det går så lätt så till nästa varv lägger man på ordentligt med vikt - utan att tänka på att man ska hålla på dubbelt längre. Sen sista varvet så vet man att det är just sista varvet och då kan man också ta i ordentligt. Jag hade spaghettiarmar efteråt och pga värmen dessutom så var jag så svettig så det till och med rann av benen. Härligt! :)
Om jag skulle ha vetat att jag hade kameran i väskan skulle jag ha tagit ett fint foto från utsidan av gymmet. Pga av värmen hade en stor garagedörr som leder till ena gymsalen öppnats och utanför den hade några tonårspojkar bekvämt placerat sig för att iakta följande gympass... tror det var de gymnastiserande fröknarna de var ute efter att se på. Klockren bild hursomhelst.
Nu ska jag strax ut på nästa grej. Lite taekwondo i parken blir det om en halvtimme. Skönt!
Igår invigde vi balkongmöblerna. De funkar helfint. Underhållningen bjöd ungdomarna på nedanför. En stackars trött flicka fick skjuts hem med farbror polisen, Jussi ragglade hem från pub ettan och stackars mopedpojkar fick låna ut sina vrålåk åt intresserade poliser. Sen var det nån som var kissnödig också. Sen bar det av mot arken. Det var ganska folktomt igår, ett svenskt band spelade och dj'n jobbade på andra våningen. Vi satt ute på terassen så länge vi kunde innan myggen började festa på riktigt.
suddig utanblixt bild. I kö till arken.
fortfarande i kön till arken: Andreas: "Fotograferar du fötrin?? !" Jenny: "Nää!! Skorna förstås!!"
Andreas poserar framför fina utsikten. Det var väldigt vackert igår.
Jag sade igår till en kollega att jag bodde I mtv när jag var liten, vilket betyder att jag kan alla hans videor utantill. På MJ's storhetstid och när mtv verkligen visade musik och musiknyheter så var Michael i ropet hela tiden. Otaliga dokumentärer om hans karriär har jag sett och flera av hans låtar är fortfarande storfavoriter. Vissa låtar tröttnar man aldrig på.
Vare sig alla pedofilrykten och anklagelser stämmer eller inte så kan man inte beskylla Michael för att inte försöka sprida ett gott budskap. Han försökte genom sin musik och videor få oss att se alla hemskheter som händer i världen: fattigdom, naturkatastrofer, rasism och orättvisor. Där önskade jag att många andra artister kunde ta exempel; att försöka göra ett vettigt intryck istället för att tävla om hur många bikinibrudar som ryms i en video.
Jag har varit berörd idag på ett konstigt sätt. Visste inte att jag kunde vara ledsen för en människa som jag inte ens träffat.
Sen blir jag lite störd på allt det här skenheliga. Han blev förföljd av alla elaka rykten när han levde, ibland verkade det som om ingen förutom hans familj som stod på hans sida. Idag verkar alla ha glömt det och hyllar honom som en kung. Fast det är bra ändå. Att vi minns de bra sakerna. Det förtjänar han.
Det blev inget gym idag. Min handled tillät ingen ansträngning idag. Var ut på en länk i solskenet istället. Härligt!!
Det ska fixas för utgång nu. Jag lyssnar på min favvo-mickelåt. Jag kan erkänna att det kan ha nåt att göra med att gulleplutten Slash featuringar i den.
Tänk vad det är enkelt att klä på sig när det är varmt. En klänning och vips är man klar. De kommer lätt undan söderborna.
Fredag idag! Jag ska testa sport aerobics på gymmet efter jobbet, nytt pass med en instruktör som tävlat i SM. Jag förväntar mig lite häftigare saker än invecklade stegkombon. Hur det går får vi se, min handled värker efter armpressarna i onsdags. Gammal skada som gör sig påmind om och om igen. Suck.
Idag fick jag äntligen tummen ur och for tillsammans med Jenny och hennes volvo till butiken och handlade trädgårdsmöbler. Bild på köpet kan ni kanske få i helgen om ni har tur. En inbiten bloggare har förstås med sig kameran vid såna här tillfällen. Jennyklubben ute på äventyr kan man kanske kalla det. För humorn var absolut inte på hög nivå idag - har skrattat mer än på länge faktiskt. Skulle vitsa till det och pröva barn-trädgårdsmöbler... men det blev lite fel. Men i klartext så ni fattar: DET ÄR INTE MIN RÖV SOM ÄR STOR... det är möblerna som är FÖR SMÅ!!
när jag var liten var jag så avundsjuk på alla kläder som ika hade. Dessutom ville jag mest i hela världen bli en sjöjungfru. Undrar om ika var frisk? Eller nykter? Vad gör ika idag?
tips: om man ser klippet om och om igen så blir det hysteriskt kul till sist. "plaska lite granna plaska lite grannaaa"
I Helsingfors så köpte jag äntligen en ordentlig hairstyler. Nu behövs det bara några minuter med den samt lite Dior nude och vips! så är man totally fabulous! Magic!
När man åker på erasmus-resor, till exempel till Thessaloniki, Grekland, så lär man känna trevliga fransmän som en vanlig vardag gör en glad när de skickar ett litet meddelande att de behöver nyheter från en. Gillar ordvalet: behöver. De kan dedär fransmännen.
Nej, julen är inte här ännu... men det krävs nog inte många blinkningar efter det här. Sommar är som att ha en alltför liten påse av sina favoritgodisar - man kan knappt njuta av den för man är så ledsen när det kommer att ta slut snart.
Jag hade en väldigt trevlig helg uppe hemma med alla släkt och vänner. Det var ett alldeles för kort besök. Det var mest vemod som kom över mig efter resan... för första gången sen vi flyttade till Åland kände jag verklig hemlängtan. Jag skyller på sommaren. Vintertid är det saksamma var man befinner sig. Det är mörkt och deprimerande och för det mesta pissväder. Sommaren är också regnig och trist för det mesta - men som tur har vi människor en tendens att glömma det här och bara minnas de fina soliga dagarna. Det är nog därför folk bor kvar i de här breddgraderna.. annars förstår jag inte. Åland är förstås fantastiskt fint nu, men det spelar ingen roll. Jag har inga fina sommarminnen från åländska sommaren att ty mig till och när jag kom upp till Vasa och fina Hirvlax så sköljde en stor våg hemlängtan och "jag vill vara här för alltid"-känsla.
Nu har jag då kommit fram till att jag får väl skaffa mig ett lager åländska sommarminnen så jag har att plocka fram nästa år. Det är nu det gäller. Får jag inga fina minnen i lagret så blir det samma kaos nästa år. Så ska vi inte ha det.
Som backup så har jag bokat in 2 veckor österbotten i juli så det ordnar sig hursomhelst. Glad!
en sommartavla - Monå fjärden, villafest för två år sen.
Behöver jag nämna att jag vill ha dessa bilder uppförstorade, inramade och upplagda på väggen?! ... för att inte prata om hur mycket jag vill ha skorna då...
Jag kände mig viktig när jag kom till bokhandelns kassa och stolt lade fram den här tidningen. Undrar om bokhandelstanten lade nån intressant stämpel på mig? Borde jag göra ett mera seriöst inköp nästa gång kanske? Neee... Herman Hedning-stämpeln duger helt klart åt mig.
Nu, herr W ska jag bara komma ihåg att packa ner den i väskan också.
Nu en god natts sömn, en liten arbetsdag och sen iväg till österbotten. Ååå vad jag saknar allihop!
Jag har inte lyssnat så mycket på Metallica - mitt hjärta tillhör Guns N' Roses, men eftersom Axl och resten går ihop lika bra som vatten och eld så lär jag aldrig få njuta av en sådan konsert. Hursomhelst. Mitt konsertsällskap är en väldigt inbiten metallicafan som varit på otaliga konserten med sina favoriter. Jag kunde ungefär hälften av låtarna. Så, min syn på det hela kan ju variera från ett äkta fans synvinkel.
Det första som slår mig när vi stiger in i Hartwall arenan är att Metallicas fans är inget vackert folk. Under konserten kom jag på att de liknade ett gäng orcher allihop. Som i filmerna när de anfaller snygge Aragorn eller nåt... en hop med svarta figurer som ser ut som stryk. Lite smålulliga allihopa dessutom. Urk. Trots det så var de väldigt imponerande under konserten. Väldigt fin publik måste jag säga. De sista 15 minuterna före Metallica steg in på scenen så tror jag vågen gick i ett genom publiken. Vilken stämning, tänkte jag då.
Fem minuter över nio steg lade de igång. Det var mörkt i arenan och plötsligt startade en stor ljusshow och endast James är upplyst när han sjöng. Ljusshowen var väldigt snygg och imponerande, men efter en stund kunde jag ändå inte tänka annat än "är inte det här lite... gay?" * Jag upplevde att resten av publiken också tänkte wtf?? för det var en viss förvirring i responsen. Ljusshowen slutade efter första låten, som jag förresten inte alls kände igen, och det blev mera klassiskt stuk på det hela. Bra, så vill jag ha det.
Scenen var placerad mitt i arenan och det var mycket uppskattat från min sida åtminstone. Fast vi hade relativt dåliga platser så kändes det som att vi inte var så långt borta. Det blev större gemenskap när bandet var i mitten - det var inte bara dom som hade ståplatser som såg vad som hände. Tummen upp för det!
Konserten var riktigt bra. Kulmen var väl när de spelade "Notting else matters" med "Enter sandman" som följe. Slutklämmen "Seak and destroy" var förstås en solklar hit också. James var också väldigt vänlig och välkomnade alla nya (de flesta i arenan hade sett Metallica fler än en gång) in i Metallica-familjen. Det blev riktigt hemtrevligt till sist. Hihi!
Som slutkläm på det här inlägget kan jag säga att efter att ha hört otaliga metallica-covers i festsvängarna i alla år så var det skönt att höra originalen för en gångs skull. De vet precis vad de håller på med. Bra band!
*.. men inte för att det är nåt fel på att vara gay. Det kändes inte som att det var på fel ställe bara.
Jag undrar ifall Emma Veronica Johansson fick jobb på Cosmopolitan för hur hon ser ut? Hon ser på pricken ut som Cosmo-bruden själv. Fullträff tycker jag. Däremot verkar hon vara mycket coolare och smartare än Cosmopolitan. Jag gillar hennes blogg, hon kör helt sin egen stil, är uppkäftig och rolig. Hon skrev ett inlägg om kvinnor och storlekar och vad som anses kvinnligt och okvinnligt. Läs här. Jag måste citera slutklämmen för jag tycker den är så självklar:
När det kommer till vanliga marimekko-blommor så vill jag nästan spy emellanåt. Inte alltid, ibland passar det sig bra, men när det finns överallt kan jag bli så trött. Bemz ikeasoffsöverdrag i marimekkotyger är något jag gillar däremot - sålänge vi inte väljer den med rosa blommor. Nej tack. Det skulle vara enkelt att införskaffa det här ifall jag hade en ikeasoffa att klä. Då skulle jag beställa det rosa tror jag. Här är mina tre favoriter:
Jag såg just ett fint avsnitt av Myth Busters. En myt som testades var ifall växter växer bättre om man pratar vänligt med dom. De planterade ärter i olika växthus och varje växthus fick olika behandlingar. Först hade vi ärterna som de pratade snällt med, sen ärterna som de skällde på, sen ett växthus där det spelades heavy metal, ett med klassisk musik och sist ett växthus som var helt tyst. Ärterna som fick skäll var det synd om. Direkt vid frö-planteringen fick de höra att de skulle dö och växa dåligt för att senare när de var små skott få höra vilka förlorare de var och att de var födda förlorare. Ärterna som fick snälla ord fick höra att de var vinnare och världens bästa osv... 24 h i dygnet.
Deras test var förstås småskaligt och resultatet går väl inte att stryka under precis - men i allafall så kom de fram till att det var mycket bra att spela heavy metal för plantorna, klassisk musik gillades också och det spelar ingen roll ifall man svär eller gullar med sina plantor så länge man pratar med dom. Det var de plantor som var i tyst miljö som växte sämst.
Jag är nu inte så brydd att ha stora fina blommor så jag tror att jag hoppar över heavy-metoden. Däremot kanske jag borde prata med mina (inte så många) blommor så att de skulle må bättre. Kanske jag skulle sköta om dom bättre ifall jag lärde känna dom lite bättre...?
Jag försöker berätta att min blomma ska såklart få en fin kruka, men att jag inte har hittat den där rätta ännu. Den där fina vita perfekta krukan jag är ute efter.
När sambon håller på inventerar sitt filmförråd så måste vissa luckor fyllas. Kvällens filmskörd bestod av två filmer jag inte sett, åtminstone minns jag inte att jag sett dom: "Vi hade i allafall tur med vädret" och "Vi hade i allafall tur med vädret - igen".
Jag tycker det är hysteriskt roligt när det finns karaktärer som har tendens att överreagera och hetsa upp sig för små saker och vad annat kan man säga än att dehär filmerna har det i överflöd tack vare Gösta.
Min favoritscen var ändå inte nåt av Göstas tilltag utan när de träffade paret Hans och Greta på en campingplats i den senare filmen. Där satt de i matchande träningsoveraller utanför sin perfekta husvagn med sitt fina staket och drack likör. "Här sitter vi och har det bra. Här sitter vi och dricker likör och har det bra. ... Ja, här sitter vi och har det bra." Detta uttalades med perfekt "lära mig läsa"-melodi och lugnt och sansat. "Här sitter vi och har det bra"HAHA! Trögare människor än dom får man söka efter.
Det där citatet ska jag minnas och säga sen om 30 dagar när semestern knackar på dörren. Då ska jag sitta med mitt glas rosévin och säga "här sitter jag och har det bra". Sen ska jag upprepa mig tills folk börjar kasta saker på mig. Bra plan!
Media är ganska bra på det här med att hetsa oss till idioti. Speciellt nu på våren. "Smal till sommaren", "Så får du Zlatans zuperkropp", "Gå ner 15 kg på tre dagar", "få platt mage på 5 minuter" osv...
Jag har inte nu och kommer förhoppningsvis aldrig att ha planer på att köra en seriös bantar-slutspurt. Däremot kanske lägga i lite extra med träningen så jag kan ta det lugnare sen under semestern. Jag har just hittat ett idiotiknep jag ska ta till inför den kommande speedos-säsongen (nej, jag tänker inte ha speedos - men säkert kommer nån att ha det. Alla har ju inte bikini på sig heller precis). Senaste Fitness magazine visade sig vara en riktigt investering för sommarkroppen*. Det medföljer en träningsdvd nämligen. Caroline "Gymglam" Nilssons "Träna på 17 minuter - Ben & Rumpa".
Jag gjorde ett första försök med dvd'n idag och den var suverän. Bästa med upplägget är att det är endast 17 minuter, vilket betyder att det är svårt att hitta en bortförklarande ursäkt som håller. Det är en kvart och 2 minuter. Inte mycket. Fast det är lite tid, så fick nog Caroline det att bränna i låren och rumpan. Fast jag fuskade lite så grinade jag som en styrkelyftare i de sista övningarna. Det brände och gjorde ont och det var skönt! Det här är en träningsvideo som lovar resultat - garanterat. Jag blev helt mör i benen så resten av min planerade träning gick inte så däremot. Nu överväger jag starkt att köpa de andra dvd-filmerna i samma serie.
Dessutom prövade jag de tre "Tvättbräda à la José"-övningarna som finns på sidan 26 i samma tidning. Grymma funktionella övningar. De är absolut något jag kommer att ha med i flera träningspass. Det är sånt här som gör träning roligt!
* Sommarkroppen som jag förövrigt tycker är löjligt att man strävar efter. Vill inte alla ha en året-om-kropp?? Det ska inte handla om att göra en snabbfix - utan om att hitta en funktionell livstil som gör att man är nöjd med sig själv och mår bra! Suck!!
Måndag: den har ju varit och farit redan, men ett träningspass ska vi hinna med! Onsdag: Jag instruerar mitt 3:e pass BODY combat. Yejj! Fredag: Packar inför helgens händelser Lördag: Taekwondofestival i Åbo Söndag: Metallica-konsert! Måndag, om en vecka: måttlig shopping i Helsingfors.
Lite väl desperat kan det här se ut. "Hur långt går den här bruden för att få bloggbesökare?" - Jag skäms inte. Jag har en liten överraskning åt er längst ner i botten på bloggen. För att jag vet att flera nära och kära behöver det här. Jag också.
Jag har den där ett bra tag. Men blir trenden att jag slösar flera timmar per dag på det här så tas den bort illa kvickt. Sådär, fick vi in lite spänning i det hela också.
Tidigt imorse före klockan åtta vaknade jag av att jag själv satt upp i sängen och slet i min vadmuskel och skrek "Ajajajajajaja" och min sambo som frågar oroat vad som pågår. Jag hade fått världens kramp i vänstra vadmuskeln och i den stunden kändes det som att det aldrig skulle ge sig. Realistiskt gissat höll säkert på en halvminut efter att jag vaknat. Jag trodde nog slutet var nära där en gång - vilken smärta en sådan grej kan åstadkomma. Nu är vaden helt stel och jag borde väl strecha den eller nåt.. Har någon nån första hjälp mot krampade vader? Magnesiumbrist läste jag just att kan åstadkomma kramp i muskler. Då är det då hur pålitlig doktor Google är.. hmm...
Hursomhelst så vaknade jag nyss. Sov till tolv som en typisk tonåring. Skönt att göra sådant ibland! Solen skiner och vi ska äta tortillas idag. Det blir bra dethär.
Jag är inte säker på att jag hinner in här mer idag, så jag tänkte bara påminna er om tv-veckans enda måste: "Berg flyttar in" med Bert Karlsson ikväll. See ya!
Nu när vintern rasar här på Åland igen efter förra helgens smygpremiär på sommarvärmen så tänkte jag minnas tillbaka och dela med mig av några foton från lördagens båtäventyr. En av de bättre dagarna hittills i år. Absolut!
Nya sandaler? check! fin picknickväska? check!
Det här fotot kallar jag "En karl när han har det som bäst".
...till och med lapin smakar gott en dag som denna.
Hejdå Mariehamn!
Det var vackert, men ack så förrädiskt.. detta fästingland.
Jag trodde ju att vi bara skulle vara ut en liten stund så jag hade inte förberett mig med solkräm och annat som behövs för att inte bränna sig...
ojoj... blekfis.
Vi grillade och åt gott. De sista kokta nypotatisarna tänkte åka åt fåglarna, men där kom en protest från mig! Kokta nypotatisar är världens bästa snacks! Mmm... kärlek!
Vi var ute länge och kom hem när solen var lågt ner...
Sen riktigt sent så hittade man mina sandaler på Dino's trägolv.I sällskap med en glad kantlaxbo och en glad sambo.
fortfarande i kön till arken:
Fina flickor. hihi.
Tänk vad det är enkelt att klä på sig när det är varmt. En klänning och vips är man klar. De kommer lätt undan söderborna.
I Helsingfors så köpte jag äntligen en ordentlig hairstyler. Nu behövs det bara några minuter med den samt lite Dior nude och vips! så är man totally fabulous! Magic!
örhänget borde vara mitt. hihi
en sommartavla - Monå fjärden, villafest för två år sen.
Jag kände mig viktig när jag kom till bokhandelns kassa och stolt lade fram den här tidningen. Undrar om bokhandelstanten lade nån intressant stämpel på mig? Borde jag göra ett mera seriöst inköp nästa gång kanske? Neee... Herman Hedning-stämpeln duger helt klart åt mig.
Jag försöker berätta att min blomma ska såklart få en fin kruka, men att jag inte har hittat den där rätta ännu. Den där fina vita perfekta krukan jag är ute efter.
Ju fler desto bättre. 
Jag är inte säker på att jag hinner in här mer idag, så jag tänkte bara påminna er om tv-veckans enda måste: "Berg flyttar in" med Bert Karlsson ikväll. See ya!
Nya sandaler? check! fin picknickväska? check! 
Det här fotot kallar jag "En karl när han har det som bäst".
...till och med lapin smakar gott en dag som denna. 
Hejdå Mariehamn!
Det var vackert, men ack så förrädiskt.. detta fästingland.
Jag trodde ju att vi bara skulle vara ut en liten stund så jag hade inte förberett mig med solkräm och annat som behövs för att inte bränna sig...
ojoj... blekfis.
Vi grillade och åt gott. De sista kokta nypotatisarna tänkte åka åt fåglarna, men där kom en protest från mig! Kokta nypotatisar är världens bästa snacks! Mmm... kärlek!
Vi var ute länge och kom hem när solen var lågt ner...
Sen riktigt sent så hittade man mina sandaler på Dino's trägolv. I sällskap med en glad kantlaxbo och en glad sambo.
