sammandragningar och konsten att ta det lugnt

Gravid-äventyret fortsätter! Det är lite småspännande på Åland nu just när vårdpersonalfacket Tehy gick i strejk i torsdags. Gravid-Murphy vakade förstås vid min sida så direkt följande natt (mellan torsdag och fredag) fick jag sammandragningar. Så tuffa att de höll mig vaken mellan kl. 2 och 5.  Jag surfade runt lite och läste om det var något att bekymra sig om: Det är ju så mycket som är normalt under graviditet, så svårt att veta när man ska bli orolig på riktigt tycker jag.
Jag läste att om sammandragningar känns obehagliga så är det inget att oroa sig för, men gör det ont borde man kolla upp att livmodertappen inte blivit påverkad. Så var går gränsen mellan obehagligt och ont då? !
Jag fick iallafall sömn efter klockan 5 igen och åkte sen på jobb till klockan 7. Det slutade inte att spänna i magen så ringde jag akuten sen på eftermiddagen när jag kom hem från jobbet(efter samråd med bästa första akuthjälpen mamma då). Där fick jag prata med en läkare och hon bad mig komma in för urinprov och undersökning. Så jag åkte dit direkt.
Jag blev undersökt, fick se lillen på ultraljud och vi kunde konstatera att det var lugnt. Livmodertappen var ok och ingen förlossning var på g. Skönt!  Däremot fick jag råd att verkligen ta det lugnt. Hon tyckte också att det var helt rätt att komma in eftersom sammandragningarna hade startat så plötsligt. Hon sa också att hon gärna skulle sjukskriva mig från min fritid om hon kunde. Haha!

Det är märkligt det där, jag tycker ju att jag tar det sååå mycket lugnare nu, men jag måste verkligen skruva ner tempot ÄNNU mer.

Så här gick diskussionen med läkaren ungefär:

Läkare: Har du gjort nåt speciellt ansträngade de senaste dagarna?
Jag: Nää, det skulle jag inte säga. 
Läkare: vad gjorde du i onsdags då tillexempel?
Jag: jaa, jag instruerade ju förstås en taekwondoträning. Men gjorde faktiskt inte så mycket fysiskt då...

Läkare: mmhmm.. och tordagen hur såg den ut?
Jag: ja, då instruerade jag ett pass kettlebells på gymmet...
Läkare; något annat som du ännu gjorde..
Jag: jaa, vi renoverar ju hus också så jag har spacklat och slipat lite... Okej. Jag kanske inte tar det så lugnt då iaf.

Så i helgen har jag ansträngt mig att ta det lugnt. Kim målade förrådet (jag skulle ju göra det) och det gick bra att bara vara med som sällskap och assistera lite. Annars var det mest ansträngade igår att gå igenom Maxinge-gallerian i lågt tempo. Sov och tillbringade tid framför teven eller läste en bok mestadels av eftermiddagen.
Idag har jag städat lite, men haft många sittstunder och nöjer mig med att ha några hörn dammfria. Låga ambitioner och högt tålamod gäller nu. Puh. Idag känns det bättre i magen så jag gissar tempot är acceptabelt nu.

Annars så är det fint här i Mariehamn idag. Snön som kom i fredags är borta och idag har vi molnfritt och lite sol. Samsam vågade sig till och med ut till sist!






2 kommentarer:

  1. Oj oj, jag lider med dig och känner igen mig! Var till läkare idag av samma orsak och blev sjukskriven. Har varit hemma några timmar nu och är redan kraftigt uttråkad. Som tur var så är sådana här krämpor bara temporära och det kan säkert vara nyttigt att lära sig ta det lugnt också. Kämpa på!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, vi får se det som en mental utmaning. Att ta det lugnt. :D Jag har inte så problem att vara på jobb och konstaterade att det blir bara mer stress att vara sjukledigt så jag fick ingen sjukskrivning. Men om det inte blev bättre blev jag beodrad att återkomma + att jag har fått en ny tid för en kontroll om en vecka.
      Hoppas det blir bättre för dig också Malin! Jag har iallafall konstaterat att det hjälper att verkligen ta det lugnt. ;)

      Radera