det här med yogan







Ojoj.. Jag tror 2014 blir ett flummigt år. Det håller på barkar ditåt åtminstone. Skala ner, fokus, balans och allt det där. haha!

Jag har ett bältesprov som väntar i april (nervositeten!!) och förutom att mycket fokus ligger på det känner jag att yoga är ett bra komplement till det. För jag måste förbättra mina tekniker om jag med bra självförtroende ska stå där sen och visa upp det jag kan. För att förbättra måste jag bli rörligare och smidigare. Vi pratar ju inte längre om att jag ska visa att jag minns tekniker utan jag ska utföra dom bra. Inte ditåt och det handlar om detaljer. Inga knän ska vikas inåt i sidoställningar, händerna på rätt plats, sparkarna måste högre upp och jag vill såklart vara så smidig som möjligt. Där kommer yogan in som det perfekta hjälpmedlet.

Det som gör yogan tilltalande för mig är också att det är lite mer än bara en fysisk aktivitet. Kampsport, eller kampkonst, är precis som yogan väldigt mycket mindfulness om man vill ta det till sig. Det får en att lära sig mer om sig själv på många plan. Att acceptera läget för var man är, jobba därifrån och sen kommer resultaten när kroppen vill. Inga snabbfixar. Sen se stora förändringar både kroppsligt och mentalt.
Precis som att jag tycker alla borde träna kampsport tycker jag också att alla borde yoga. Har du chans att gå på en klass - så gör det. Du behöver det garanterat!

En fråga till dig såhär på tisdagkväll: hur bra känner du din kropp? Hur känns det idag? Har ni ens pratat - du och kroppen? *superflum*

4 kommentarer:

  1. Tja, *superflum* här också utlovas nu. :)
    Vissa dar känns kroppen väldigt stark och skulle kunna utföra mirakel känns det som. Trodde jag kände min kropp, men så vissa dar hittar jag inte alls de muskler jag kräver av den. Vilket inte känns så konstigt iofs. Kanske nån flunssa, kanske bara trött men det känns ändå som att den borde prestera... Jag tror man aldrig lär sig riktigt känna. Man får lov att bli överraskad bara, både positivt och negativt, av den nu som då... :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror man måste acceptera det bara - att vissa dagar är inte kroppen med. Då kanske man måste ta det lite lugnare, värma upp lite mer och ha bättre tålamod. Eller så gör man så gott man kan och försöker bättre en annan gång. :)

      Radera
  2. Jag vet för det mesta var jag har den, ibland blir jag överraskad av att jag klarar mer än jag trott. Älskar att pusha kroppen för att se vad den är kapabel till, men samtidigt är jag inte rädd för att ta en vilodag om jag känner att kroppen behöver det. Både löpning och yoga har hjälp mig känna kroppen, aldrig är jag så medveten om min kropp som i krigarpositionen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Krigarpositionen är grym! Älskar den! och jo, att klara mer än vad man tror är alltid en välkommen egoboost. ;)

      Radera