Igår före jag skulle springa iväg på min löprunda hittade jag bara en sko. Det är ju lite opraktiskt. Jag hade släpat med löparskorna i söndags när jag och Tessi hade ett litet photoshoot och tydligen kom sig bara en sko med hem. Paniken var total. Eller förbannad var jag åtminstone. Ringde och bad Tessi leta i sin bil - hon hittade ingen sko. Så, då övervägde jag att ta bilen och köra runt och leta till de ställen vi var - men jag var ju på väg på en runda så jag bestämde mig för att jag springer och letar istället. En straffrunda. Så har jag åtminstone ett mål att springa mot.
Jag sprang till Nabben och sen till Lilla holmen. Men såg ingen sko.
Det positiva i det här är väl att jag hade en väldigt skön träningsupplevelse igår. Vädret var perfekt och jag hade lugn takt på. Sprang längsta sträckan för i år också. 8,5 kilometer klockade jag in!
Ja, en giltig orsak att handla nya skor också förstås. Tänk om det var mitt undermedvetna som slängde bort skon...?
Såhär kommer det att gå till: Jenny köper nya skor. Kommer hem. Jenny hittar den borttappade skon.
Men det gör ingenting. Man måste absoluuut alltid minst två par löparskor. Eller hur många har du? Hur somhelst så behöver man nog ett till par.
SvaraRaderaJo jag vet! det var mitt enda par. Såklart jag behöver ett par till. Brukar ju inte springa sådär fasligt mycket så har inte varit så bra på införskaffning av löpardojjor. Men bra att du säger till. ;)
Radera