Pure training

In the front of the battlefield! Jag spänner mina nymanglade crossfitarmar i väntan på Bodycombaten.

Vi fortsätter Nike Blast-följetongen! Efter combaten så var det dags för lunch och kaffe (jag hade grym kaffeabstinens).

Pastakycklingsallad. Helt gott! men som alltid på dylika event så är inte aptiten på topp. Magen vill inte riktigt ha mycket mat när man tränar hårt, så det var att tvinga i sig lite av det sista.
När vi satt och åt märkte jag att Sara bakom den stora träningsbloggen Träningsglädje satt bredvid. Jag hade planerat att gå fram och hälsa, men hon hann försvinna. Hmpf.

Efter vår paus var det dags för eftermiddagsträningen.  Först ut var Pure training med Fredrik Andersson.  Kampsport/styrka var det enda jag visste om passet.  Nu vet jag att det var lika med helvetet på jorden. Haha! Men på ett härligt mjölksyre maxpulsaktigt sätt förstås!
Vi jobbade i par och sen var hela passet uppbyggd på 4 minuters intervaller. Fredrik plockade ihop olika kombinationer, för det mesta 3 olika övningar som skulle göras 10, 15 och 20 repetitioner av. Så här kunde det gå till:
Person A gör 10 armpressar, 15 knäböj och 20 upphopp så snabbt som möjligt medan person B räknar. När Person A är klar gör person B samma sak och sen började A från början igen. Sen höll man på så i 4 minuter. Vi fick vila några sekunder sålänge Fredrik berättade om nästa kombination och sen körde vi igen.
Fantastiskt roligt, men så tungt! Passet förtjänade verkligen sitt namn och det var duktigt passande för Nike's slogan "make yourself 100% earned". För det blev man verkligen!
Tyvärr har jag inga bilder från passet. Hade som inte riktigt tid med sånt.





Efter passet fick jag springa vidare. Taekwondon som jag skulle på nästa så var i en helt annan byggnad och eftersom det var bara 15 minuter mellan passen fick man lägga fötterna på ryggen och springa iväg. Så jag var smått trött när jag staplade in i träningssalen.
Taekwondon var ett trevligt pass. Mysigt med tända ljus. Vi fick först se när taekwondomästaren Ji-Pyo Lim utförde en form. Och jag kan bara säga att det är en fröjd för ögat och otrolig inspiration att se någon utföra något så fint med sån fin teknik och precision.

 

Ji-Pyo Lim och  Christer Nodby

Vi började med armpressar. Vi behövde inte göra dom på knogarna när golvet var så skarpt förklarade Ji-Pyo åt oss. Skönt!
Han sa att vi skulle göra i hans takt och sa "Ett!".  De flesta gjorde en armpress och for upp och väntade på ett "två" som inte kom. Ji-Pyo hade lämnat nere och pressa. Så vi andra fick gå ner igen i många sekunder. Det här var inget jag tyckte var skönt efter mitt pure training-pass. Nå, efter ca 4 långsamma armpressar körde vi på i normal takt.
Passet var riktigt intressant. Vi gick igenom grunderna i frontsparken och rundsparken och sen arbetade vi i par med sparkkombinationer på mits och avslutade med lite intressanta strechövningar. Enda problemet jag hade var att min energi var slut och mina fötter började krampa. Det drog i mina tår riktigt ordentligt, såg ganska roligt ut faktiskt.
I slutet på klassen, på publikens begäran, så stylade Ji-Pyo Lim och Christer Nodby med att slå och sparka av träskivor. Jag tror de imponerade ganska bra på hela gänget.
60 minuter är inte mycket tid för taekwondo, men jag tyckte de gjorde det riktigt bra - med tanke på att man inte hade nån koll på vilken bakgrund deltagarna hade. Kul med taekwondo på Nike Blast tycker jag!



På tal om taekwondo så är det snart dags för min träning. Ska försöka berätta mera imorgon. Om Blossom, Petter och Piloxingen!