Okej, den här Wulffmorgenthaler-stripen är kanske lite magstark, men jag tycker säger en hel del om hur vi människor fungerar. Tänkte igår att jag skulle blogga om det, glömde bort det och gick sen in på Hanna Fridéns blogg där hon ryter till om varför ingen bryr sig om de skitfula djuren.
Om pandabjörnarna och tigrarna skulle vara vindögda dreglande skaldjur skulle nog inte många kämpa för deras sak. Alltid går det gulliga först. Det gäller annat än utrotade djur också förstås...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar