Om det är nåt jag lärt mig det senaste året när det gäller träning så är det att ta i ordentligt. Att våga lägga på vikter, fortsätta trots att mjölksyran svämmar över. Våga stiga ut ur bekvämlighetszonen.
Kettlebellsträningen har hjälpt till en hel del på det området, likaså Nike Blast i januari när jag halvdog på Pure training-passet. Några små betydande upplevelser där jag tagit i allt vad jag kan och sen märkt att jag överlevt.
Igår tillexempel bestämde jag mig för att köra fullt ös på bodypump-passet. Jag hade säkert dubbelt mer vikt på än när jag var på bodypump för ett halvt år sen. Det gäller att våga och komma ihåg att om man inte testar sin gräns så vet man inte var den är.
Fast nu menar jag inte skryta och påstå att jag tränar så alltid. I wish!. En påminnelse behövs jämt och ständigt. Som taekwondon nu. Jag har mitt livs hittills viktigaste bältesprov i början på juli i år och har jag börjat träna för det? Not so much. Jag sölar mig igenom träningarna just nu. Jag är lite rädd och blundar och ignorerar att tiden går framåt snabbare än jag vill. Det löser inga problem förstås... ju längre jag väntar desto mer måste jag jobba mot slutet. Så nu påminner jag mig själv att sluta blunda och börja jobba! Mera kvalitetsträning måste det bli!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar