åååå klantarsle!!

den här morgonen har verkligen varit en känslomässig prövning. När jag vaknade idag så knäppte jag på MTV, eftersom de faktiskt spelar musik mellan 6 och 8, tro det eller ej. Vad spelas då just? Jo, "call 911" med Wyclef och Mary. En av mina absolut favoritlåtar. Jag andades den låten när jag gick i gymnasiet. Vad gör jag? Jo, jag stiger upp ur sängen och börjar dansa! :D För idag är da'n före julafton! och jag ska på uppesittarkväll med flickorna ikväll! ... som jag längtat.

men.

vet inte om jag är ressjuk, nervös eller nåt, men jag kommer på att jag ska kontrollera att jag verkligen betalade flygbiljetten. Vad upptäcker jag? Att jag inte har gjort det!! Helvete vilken panik som uppstod. Jag hade varit så nervös att tänka att jag måste betala biljetten att jag till sist trodde att jag gjort det. Shit!!
Klockan var då halv 7 och då kan jag ju inte ringa åt någon heller utan jag bestämmer mig för att klockan 7 är nog en mer lämplig tid att ringa och väcka Gunilla som jag har haft kontakt med. Aldrig har en halvtimme varit så lång (förutom i skolan nångång då kanske). Jag gick från att panikstäda/packa för att få tiden att gå till att stå och stirra på klockan och sen från att hålla mig från att gråta. Till sist grät jag nästan. Ingen uppesittarkväll? Var det en kväll på bussen jag hade framför mig?
Fast när jag tänkte logiskt så fatta jag nog att det skulle lösa sig på bästa sätt (eftersom det brukar göra det när det handlar om mig).

Efter att ha slagit in telefonnummern en kvart före så tryckte jag gröna luren klockan sju. Gunilla svarade och jag beklagade att jag ringde mittinatten och hon skrockade "nej nej.. inte i det här huset". Så förklarade jag mitt dilemma och då sa hon "nej, hördu det ENDA du ska bekymra dig i nu är att du har väskan packad och att du är vid flygplatsen i tid. Du kan fast betala sen när du har tillgång till en dator". Haha! Jag ÄLSKAR det här förbannade stället och dessa förbannat trevliga människor.
Sen grät jag igen. Av lycka.

och jag har betalat.Check.